Ibland så undrar jag

Helt plötsligt så händer det. Jag fick feeling och kände att jag måste.

Jag tänker, alltså är jag. Eller? Ibland när jag tänker så känner jag väldigt mycket att jag är. Att jag finns. För det gör ont att fundera och tänka.

Ibland så undrar jag vad det är för värld vi har satt vårt barn till. Att bli mamma är att bli blödig, åtminstone har det varit så i mitt fall. Jag gråter väldigt lätt. Ibland för stort, andra gånger för smått. Jag blir väldigt illa berörd när jag gång efter annan informeras via media om barn som far illa. Självklart blev jag illa berörd innan också, men nu är det rakt upp i ansiktet; tänk om det var mitt barn?

I förra månaden - en mamma har ihjäl båda sina barn för att hon själv inte mår bra.

I förra veckan - en fyraårig pojke mördas utan förklaring.

Igår - en flicka dör i en tragisk olycka på en kyrkogård.

Kan man göra annat än att sätta sig ned vid köksbordet och känna sig liten och maktlös?

Att jobba inom skolan, i mitt fall med ungdomar, kan utifrån detta med att själv vara förälder kännas både betungande och befriande. Betungande, för jag ser hur vissa far illa. Hur vissa inte passar in - varken bland sina jämnåriga eller i denna institutionaliserade mall vi tvingar på dem. Jag ser hur andra mår dåligt, av många olika orsaker. Jag ser att alla inte får den hjälp de behöver. Och jag önskar så innerligt att jag ska kunna skydda min son från allt detta som tynger andra. Befriande, för jag ser hur vissa lyckas. Hur de knäcker koden, blir socialt och kunskapsmässigt kompetenta. Jag ser hur de trivs och mår bra, att de har vänner och vuxna som bryr sig. Jag ser hur skolan har ett skyddsnät som fångar upp många och kan bidra till att negativa trender vänds. Och jag önskar så innerligt att min son ska få må bra, få ha vänner och känna att han kommer känna att han har vuxna som älskar och stöttar honom.

Om bara två månader ska min son påbörja sin skolkarriär. Förskolan. Han ska in i systemet, fostras och bildas. Växa upp, bli någon, bli något. Någon annan ska ta hand om mitt barn. Och han får börja med en nödlösning. I en barack lite väl långt ifrån hemmet. Kanske ska vi vara glada över att han får en plats över huvud taget. Men jag förfasar mig mest över att vi kommer behöva flytta på honom efter sommaren. Även om det är vårt val så känns det nästan tvunget.

Idag är det FN-dagen. En dag för mänskliga rättigheter. Det firar vi på min skola. Vi hyllar faktiskt demokrati och tolerans hela veckan. Men det inleds med att vi blir påminda om hur hemsk den här världen är. Ett bildspel som kastar verkligheten i ansiktet på mig, och andra, igen. Där och då kan jag inte vara maktlös och liten, för åtminstone på jobbet behöver jag vara vuxen och stark. Men sedan gömmer jag mig vid mitt skrivbord och berättar för världen hur hopplös jag känner mig.

Och inte vet jag om det är bra att skriva när man få feeling. Men nu måste jag fortsätta vara vuxen och jobba för att den här världen ska bli lite bättre. Så jag vågar hoppas, vågar känna att min son kan växa upp och bli en hel människa.

Viktigt meddelande

Jodå, nu ska jag allt berätta något. För vissa saker är väl värda att berättas. Igår tog vår don sitt allra första steg på egen hand. Bara ett, sen satte han sig och blev i vanlig ordning arg. Men sen hände det en gång till.

Han är allt bra fin, vår älskade unge!

Högtidsdag

Idag är en stor dag. Vår trollunge firar sin första födelsedag. Eller, egentligen firade vi under helgen som var. Men lite kalas fick vi allt ha ändå, lilla familjen. Kanelbulle, apelsinjuice och russin. Det är fest det.

Tänk att ett år kan gå så snabbt. Och samtidigt verka som en hel evighet. Det är bara ett år sedan världens finaste behagade ha bråttom till världen. Ändå är det som om han alltid funnits, vår prinskorv.

För övrigt är det svårt att få ihop allt i fru Vissers hektiska liv. Därmed är detta fortsatt lågprioriterat.

Fireri

Och just ja. Idag firar vi treårig förlovningsdag. Ja, det blev faktiskt lite fireri eftersom mannen (!) uppmärksammat detta och kom hem med lyxiga chokladpraliner. Han vet precis vad en trött kvinna behöver till sitt kvällskaffe. Det är (bl a) därför jag älskar honom. Puss.

Vi lever

Okej, det är dags att säga något om familjen Vissers liv och leverne.

Fru Visser har fullt upp med att jobba. Man blir rätt trött. Jobbigt att köra bil när man är trött. Mot slutet av veckan kommer eleverna också, så snart är jag helt back in business.

Herr Visser, han jobbar han också. I tre dagar till. Sen ska han få vara hemma hela hösten. Vi har haft fullt upp med bebislogistik dessa veckor då vi båda jobbar och återigen är vi så tacksamma för den fina familj vi har som ställer upp. Puss på er.

Och bebis, ja han fyller ett år om ett par veckor. Hur galet är inte det? Han kan nu stå helt själv (i några sekunder) om han inte tänker på det. Men än är han för feg för att våga ta några steg. Det känns ändå ganska tryggt, för krypning räcker gott och väl.

Till helgen ska makarna Visser på bröllop. Bebis får stanna hemma med sin oma och opa. Det blir första natten som vi spenderar tillsammans utan bebis sedan han kom till världen. Konstigt. Mycket konstigt. Det är bröllop även nästa helg, och bortlämning av bebis. Så det är bara att vänja sig.

Dessutom. Vårt hem ser ut som ett bombnedslag. Punkt.

Hej

Det är såhär att nu jobbar jag. Så bloggen kommer nog att lida tystnadsdöden. Vi får se. Hej.

Ett avslut och en början

Jag tror knappt att dessa elva månader som mammaledig kunde ha avslutats på bättre sätt. Igår kväll slog vi till och hade sammankomst för alla de fina familjer som jag (vi) lärt känna under den tid som förflutit sedan vi fick reda på att det låg en liten bebis i magen. Det är alltid lite svårt att veta hur det ska gå när man ska träffas alla sådär på en gång. Papporna har ju inte hängt på och fikat i särskilt stor utsträckning (eller alls?) till exempel. Men det blev en kalaskväll. Idag är vi trötta och nöjda. Det känns fint att vi hittat så många härliga mammor med bebisar och män.

Så, imorgon är det dags. Då brummar bilen mot arbete. Och idag har jag skickat in ansökan om yrkeslegitimation. Hej vad det går. Nu inväntas mormor som ska komma och leka med bebis under veckan.

In med det nygamla

Helt plötsligt så var det stökigt hemma hos familjen Visser igen! Det här med att flytta är helt enkelt en stökig process. Nu har vi för mycket möbler, eftersom ingen vill köpa de vi vill byta ut.

Såhär är det. Den garderob som stod i vårt sovrum när vi flyttade in funkade inte tillsammans med vår säng. Det gick helt enkelt inte att öppna dörrarna eftersom vår sängram var för bred. Så, vi bygger skjutdörrsgarderob. Dessutom byter vi sängstomme. Och får en byrå på köpet. Så om du vill köpa garderob, byråer, sängstomme och en TV-bänk är det bara att höra av sig.

För övrigt går min sista mammavecka alldeles för snabbt.

Allvar

Så var det snart dags. Att återgå till det verkliga livet. Det som finns där bortom föräldraledigheten. Detta är min sista vecka som heltidsmamma. På måndag börjar A L L V A R E T . Men först en vecka av härligheter. Och mycket bebismys.

Hur som helst. Vi har njutit solsken och nytapetserat kök under helgen. Härligt när vädret överraskar till ens fördel. Också idag har vi tropisk hetta, om än med tillhörande moln.

Och nej, husbilder har jag inte fått ihop än. Men väl bebisbilder.



Man undrar ju lite hur det gick till när bebis plötsligt satt på detta vis i sin stol...
korgplaceringen stod hans oma/farmor för.


Trädgårdsbebis på språng!


Altanhäng med pappa är mys.

Och just det ja. Hemtelefonen är inkopplad. Så nu går det bra att ringa till vårt vanliga gamla nummer.

Kvalitet

Ok, mina boys sover. Men fasen vad det är gôtt att ha en altan att hänga på - också när man är ensam. Och tillräckligt varmt är det än. Jag och min mojito - kvalitetstid med mig själv. Hej.

Timellsmärta

Jag ville bara säga att jag har ont i min rollertumme. Men nu är det minsann slutmålat. Imorgon ska det tapetseras, sen är vi färdigfixade för ett tag.

Och, bebis har gjort premiärtur på havet. Världens sötaste i flytväst.

Dessutom, min man snarkar.

Händig?

Åh vad jag älskar att de som bott i vårt hus innan oss var så händiga. Not. Nog för att jag själv har en väldigt pessimistisk hållning till min och makens förmågor vad gäller husfix så känner jag mig nästan som Martin Timell när jag nu med spackelspateln i högsta hugg inser att den som grejat lite på mina väggar före mig var helt ute och cyklade. Jag menar, vem pluggar igen hål i väggen med en papperstuss? Sen när var spackel en dålig idé?

Så, nu när vi är i fixartagen igen så blir det desto fler hål för den här frun att spackla, då jag lokaliserat åtskilliga pappershål. Varför ska en del gamla människor ha så mycket krafs på väggarna (= galet mycket hål i mina väggar)?

Dagsverke

Vi bestämde idag för att sluta snigla oss. Därför hann vi med en del. Ska så till nu, när maken snart har semestrat klart och jag snart börjar jobba.

Vi har

• handlat. Herrn alltså. Med vagn och bebis uppför Partilles brantaste backe.
• tvättat kökstaket (frun)
• målat lister i kök och entré (herrn)
• målat och tapetserat små lådor som ska smycka och förvara allt möjligt jox vid skrivbordet (frun)
• tvättat (frun)
• packat upp några lådor med "kontorsskräp" (ja, faktisk märkning av kartong, och det var jag som packade upp)
• bättrat på färgen i trappen (herrn)
  
• klippt gräset (herrn)
• pratat lite med grannar som kom och presenterade sig (mest herrn men lite frun också)
• lagat mycket god, men ack så kladdig, middag i form av glaserade ribs (herrn)

Vi känner oss rätt nöjda.

Snigelfart på det mesta utom bebis

Okej, nu kanske jag kan skriva något faktiskt.

Det här med flytt är helt klart en långdragen historia. Vi slipade, målade och tapetserade som galningar dagarna innan flytt. Sen väl på plats så stannade liksom fixarflöde av. Visst får vi saker gjorda, men det går inte riktigt i önskvärt tempo. Fortfarande har vi ett rum som är kaos, som vi stänger dörren till och inte låtsas om. Men kaoset har minskat, måste jag väl ändå erkänna.

Positiva saker på fixarfronten är att vi fått upp två bokhyllor i vardagsrummet. Nu fattas bara fåtölj och läslampa så är mitt bibliotekshörn komplett! Och skrivbordsalkoven i vårt sovrum är också den fixad. Halleluja, jag får mitt pysseltillhåll! Dessutom har vi beställt skjutdörrar till vårt garderobsprojekt. Och argumenterat vilt om hur mycket plats det behövs för att kunna komma till min sida av sängen... jag vinner, var så säker!

Man får väl säga att det artar sig, helt enkelt. Har även börjat fota för att kunna exponera da haus, men blev avbruten innan jag var nöjd så det får vänta lite till.

Och bebis härjar vidare. Han är inne i glaskrossartagen just nu. På en vecka har han lyckats krossa ett dricksglas, ett cocktailglas (han är svår på sina martinis den där bebisen...) samt en tom glasburk. Han har dessutom lyckats dra ner en (innehållslös) temugg i huvudet och skaffat sig bula och blåmärke, men försvann ganska snabbt.

För övrigt vill bebis gärna ge sig till känna, så here it comes:

xxdcrz4 N BN MJ M MM M M M M

Håll ut

Oinspirerad. Inväntar skrivflöde. Håll ut.


Just nu förfäras jag över den värld vi lever i.

Trollunge: tillägg

Just ja. Bebis kan numer "ställa sig upp" i sin stol. Han klättrar helt enkelt upp på bordet. I morse lyckades han vid ett obevakat ögonblick ta sig upp och dänga ett glas i golvet. Som gick i tusen bitar. Sele nästa.

Trollunge

Dags för lite bebisrapport.

Som bekant kanske är så kryper den lilla trollungen. Snabbt. Men idag något invalidiserad. Att bo i hus innebär en rad nya faror. Bland annat finns en stor härlig altan att krypa på. Det innebär stickor. Eller flisor, som man säger här i väst. Igår kväll upptäcktes en sticka som verkade göra ont. Den satt på ena knät. Vi fick inte ut den eftersom det kändes som barnmisshandel att fortsätta hålla fast en hysterisk son. Idag var så fru Visser till apoteket och handlade upp en arsenal av bedövningssalva, antiseptisk salva och bättre pincett. Efter lite opererande lyckades uppdraget med att avlägsna stickan. Så snart kan nog trollungen krypa normalt igen.

Annat nytt på bebishimlen är att ännu en tand spruckit fram. Nu en tand i övre käken. Den syns knappt, men den är allt där. Nu får vi bara hoppas att vår lilla prinskorv får kläm på det där med tandborstning.

Han pratar en del också. Synd bara att vi fick ett barn som programmerades med fel språk. För vi förstår ingenting. Vi frågar dagligen om han inte har en ordbok så vi kanske kunde översätta något av allt han hasplar ur sig. Men icke. Väntar spänt på att en uppgradering av hans språkmjukvara ska installeras.

För övrigt har han varit ganska trött de senaste dagarna. Men vaknar ändå väldigt tidigt. Så nu är det dags för den här mamman att checka ut. Jag verkar ha fått morgonpasset på min lott. På de flesta av mina lotter, för att vara ärlig...

Baj baj Storkis

Då var det slut på en fin lägenhetsera. Vi sitter inte längre på två boenden utan har lämnat över nycklar och tagit farväl av Storkgatan. Jag var där igår på förmiddagen och snyftade lite. Det ligger något sorgligt över en så tom lägenhet. Och jag är helt klart väldigt sentimentalt lagd. Men det är ju också en drömlägenhet. Vi köper tillbaks den när vi blir rika.

Husägande lekion 2

Det här är varför det inte kommer upp några fina bilder på vårt fina hus. Det blir nämligen inte bättre ordning. Snarare sämre. Speciellt som herr Visser ska sortera allt sitt skräp som han vägrar slänga. Så, ha tålamod (både du som väntar på bilder och jag som är gift med skräpsamlaren). Det kommer (bli bättre? försvinna? mer skräp? gömmas på vinden? foton så småningom?). Intalar jag mig.


För övrigt sker överlåtelsen av lägenheten idag. Jag ska snart åka och ta farväl.

Mungiporna neråt

Kaffe. Det är vad den här dagen har bestått av. Det känns som att vi har druckit kaffe mest hela dagen.

I själva verket har vi ju gjort mer, såklart. Herr Visser har t ex varit uppe i ottan för att släppa in flyttstädarna i lägenheten. Sedan har han varit och shoppat med bebis samt oljat altanen. Och kört ett par vändor med bilen för att tömma de där never ending förråden som hört till lägenheten... Och jag har skruvat ihop vår nya TV-bänk. Under långa haranger och stigande blodtryck. Men till slut blev den klar. Har dessutom dammsugit lite. Och kliat mig i huvudet över alla kartonger som fortfarande står ouppackade. Icke att förglömma, jag har varit på uselt humör. Men det är på övergående...

Bebis har roat sig med att flänga runt bakom sin nya lära-gå-vagn. Vi kunde inte motstå att köpa en igår. Egentligen är han väl lite för liten för att kunna hantera den, men det ska väl ändå börjas i tid.

För övrigt har vi hittat vår kamera som varit nedpackad och bortglömd. Så nu kan vi fota huset i fin kvalitet. Det ska bara göras. Och läggas över i datorn. Men det kommer, så småningom.

Nu önskar vi oss lite värme igen, för idag har det allt varit kallt. Tack och hej.

Uppkopplad

Ta da! Vi har bredband igen! Då ska vi se om inte frugan ska kunna underhålla er lite tätare igen.

Syslöjdsutvärdering

Så var det dags att ta bort stygnen som tillkom efter fru Vissers flyttskada. Såg i förra veckan till att bli omlistad till en vårdcentral nära mig så jag begav mig när tiden var inne. Men att hamna rätt var lättare sagt en gjort. För det första cyklade jag. Inte någon lång sträcka direkt, men det gick bara uppför. Anlände med ett ordentligt flås. För det andra tog det ett tag innan jag insåg vart jag skulle. Det visade sig nämligen att vårdcentralen låg inne i ett servicehus. Ja, ett hus för gamlingar helt enkelt. Endast en liten diskret skylt märkt Distriktsläkare skvallrade om att jag faktiskt borde hamnat rätt.

Nåja. Jag vågade se på hela tiden som sköterskan pillade bort mina stygn. Men lite läskigt var det allt. Nu är jag tejpad istället. Och hoppas på fint resultat. Men min ärrhistoria skvallrar om att minnet efter glödlampan blir minst sagt märkbart.

För övrigt har vi handlat oss fattiga på småländske möbeljätten idag. Igen. För andra gången sedan flytten. Ändå fick vi inte tag i allt vi tänkt oss. Något glömdes och annat var slut på lagret. Och ytterligare något bestämde vi oss för att köpa begagnat. Kommer nog dröja lite innan vi kan säga att vi är helt i ordning i huset ändå!

Projekt för morgondagen är att få upp gardinstänger. Tror jag. Och så ska vår kära lilla lägenhet flyttstädas. Men det gör ju inte vi. Sådant har jag övertalat herr Visser om att vi betalar andra för att göra. Får åka till pärlan på kvällen och ta avsked. Sentimentalt.

Fortfarande använder vi grillen flitigt, nyhetens behag och allt det där. Så är du sugen på grillat är det bara att svänga förbi Visser Mansion någon kväll. Jajjemän.

Husägande lekion 1

Det är inte lika kul att blogga när man inte har en ordentlig uppkoppling. Just nu surfar vi genom herr Vissers telefon. Men förhoppningsvis kommer en ordentlig anslutning snart igång.

I alla fall. Vi är på god väg med att installera oss i vårt lilla hus. Tre rum är tapetserade och i princip resten av huset är målat invändigt. Endast kök och entré som inte rörts ännu. Trappan är målad. Mycket är uppackat, ändå återstår en hel del.

Jag vet inte om det sjunkit in ännu, men vi är alltså husägare. Än så länge har vi mest myst vid tanken. Men jag antar att man efter hand upptäcker sådant som inte är fullt lika mysigt med husägande. Som att skotta fram bilen under vinterhalvåret och annat trevligt. Men det tar vi då.

Hittills är det mest småsaker som slagit familjen Visser:

• Vi har fantastiska familjer som har hjälpt oss sedan husnycklarna kom i våra händer. Tack!
• Det är svårt att barnsäkra ett hus fullt av spännande kartonger.
• Bebis får massor av små stickor på händer, fötter och knän av att krypa på en altan som inte blivit behandlad på länge.
• Man måste gå ut för att hämta post och tidning (väldigt ansträngande...).
• Man måste vattna rabatter och klippa gräs. Helst ska man rensa ogräs också.
• Man har alltid parkeringsplats (halleluja!).

Och, är man sugen på altanhäng är man varmt välkommen. Vi tar gärna en paus från allt fixande!

På plats

Jodå, nu bor vi i Partille minsann!

Och vi packar upp och packar upp och packar upp och packar upp... men än så länge måste jag ändå säga att livet som husägare är rätt bra. Jag har äntligen mitt hus.

Tomorrow, tomorrow

Sådär ja. Nu gör vi oss redo för sista fixardagen i nya huset. Imorgon går flyttlasset. Och eftersom vi ännu inte har en anständig uppkoppling i huset är jag hänvisad till telefonen. Det betyder i princip bloggpaus.

Snark

Jag är trött. Det borde vara förbjudet med en son som vaknar 5:15 när mamman och pappan (speciellt mamman eftersom pappan fortsätter sova...) ska upp och fixa i det nya huset.

Men vad gör det, när man har ett hus? Blir nog bra det här. När kommer ni och hälsar på?

Antar att det betyder stor tur när man tittar in och ser att besöksräknaren står på 4444. Bara väntar på att turen ska infrias!

Syslöjd

Jaha. En förmiddag på banken, en trasig glödlampa, en hel del bedövning, en stelkrampsspruta och 10 stygn senare sitter fru Visser här vid sitt köksbord i lägenheten som husägare. Det är helt enkelt livsfarligt att flytta.

Hela dagen var väldigt fin. Vi fick vårt söta lilla hus. Vi började slipa och måla och kom en bra bit, hann med mer än vad som förväntats. Vi flyttade lite grejer till huset också, när vi ändå skulle till lägenheten och hämta något annat bortglömt. Bland annat en golvlampa hämtades. Och den skulle jag lite händigt plocka ut ur bilen. Herr Visser sa att lampan var trasig men jag fattade inte på vilket sätt den var trasig. Då var olyckan framme. Min värsta mardröm besannades. Ett ordentligt skärsår och halva underarmen fläktes upp. (Okej, något överdrivet.) Iskall som jag var (rätt oväntat faktiskt) insåg jag på en millisekund att jag måste till akuten och sy. Det gjorde konstigt nog inte skitont men jag hann se hur äckligt djupt såret var innan jag paniskt klämde ihop det och fick en handduk virat runt. Det måste sys.

Svärmor raceade iväg med mig i en gammal bil. Och väl på östra gick det ganska snabbt. Men efter att en läkare (som typ var 20 år gammal) tittat på det och konstaterat att det definitivt behövde sys men ändå inte var livshotande meddelades det att jag kunde få vänta i åtta timmar. Hurra! Precis vad jag var upplagd för. Jag rekommenderades att åka till jourmottagningen i Gamlestan istället. Eftersom att läkaren ändå var typ 20 år gammal kände svärmor och jag att det var lika bra.

Så, i Gamlestan gick det också ganska fort. Efter att först en sköterska och sedan en läkare lite misstroget tittat på mig och undrat om jag verkligen behövde sys (och om de inte kunde sy på östra?) lyfte de på mitt förband och insåg väldigt snabbt att ja, det behöver sys.

Och nu sitter jag här, uppskattningsvis 2,5 timmar efter olyckan, och är väldigt bedövad i armen. Men kommer säkert att ha satans ont imorgon. Den här olyckan kom ju väldigt lämpligt.

Men vad gör det när man har ett hus?

Sorg

Sorg. Vilken minut som helst går de på scenen. Och här sitter jag, några kilometer bort. Varför är jag inte i Azaleadalen?

Känner mig väldigt vänligt sinnad gentemot Aftonbladet ikväll.

Avbockat

Fått mycket gjort idag och än har denna tisdag inte sett sitt slut. Avbockat:

• Packat en del
• Dammsugit
  
• Inhandlat sista tapeterna och färg till trappan som ska målas (hoppas jag inte skulle köpt tapetlim också...)
  
• Packat ännu mer
• Lekt med bebis
• Luftat (och solat) mig och bebis
• Packat ännu lite till

Nä, jag tror vi får packa vidare.

Då var det dags

Jag måste nog säga, att nu är det sommar på riktigt. Dags för årets första islatte. Hemmagjord såklart.

En kartong kommer lastad!

Operation packning är i full gång. Eller, det har den varit i ett par veckor. Men senaste dagarna har det tagit fart. Ordentligt. Hemmet är fyllt av flyttlådor. Och bebis tycker det är väldigt spännande. Man kan packa upp dem, välta dem (om de är tomma), (försöka) klättra upp på dem, försöka riva sönder dem... you name it.

En helg mitt i sommaren?

Så har bebis firat sin allra första midsommar. Eller midhöst kanske man kan säga. För det kändes mer höstigt än somrigt under själva midsommarafton. Men det regnade ju åtminstone inte.

Midsommarhelgen kändes väldigt vuxen och stillsam. Midsommarafton spenderades med svärföräldrar. Först picknick-lunch i park i skuggan av små grodorna. Sedan grillmiddag hemma hos. Gott. Vi fick äta inne.

Midsommardagen var utflyktsdag med familjen B/P. Vi åkte till en lantgård för att klappa djur. Men nästan alla djur var på semester. Förutom två halta getter (okej, en var halt - den andra var bara trött) och två gigantiska grisar. Och lite höns som A var livrädd för.

Och idag har vi firat svärfar och svåger. På bebismormors födelsedag. Hurra hurra hurra! Bebis firade med att krafsa i rabatter och äta ganska mycket jord.

Just nu försöker vi boka en lastbil som vi kan brumma runt allt vårt bohag i under den stora flyttdagen nästa måndag. Har jag nämnt att vi får vårt hus på torsdag!?

Bebis tyckte att det här med krans inte var något för honom.

Synd på den fina kransen som hans oma bundit.

Bebis- och pappachill.

Halvnöjd bebis på utflykt samt nöjd man vid bil.


Mamma och bebis spanar på höns. Mycket cool A-bebis gör oss sällskap.

Midsommar

Glad midsommar till alla! Vi får föreställa oss strålande sol helt enkelt. Familjen Visser hälsar kram.

Varning

Titta inte på brittiska serien Married Single Other. Om du inte vill gråta ögonen ur dig.

Bajsdag

Fyra nyanser av brunt i fem blöjor på sex timmar. Bebis är på gång! Han har dessutom inte ens varit vaken alla dessa sex timmar. Jag checkar ut nu.

Grå repris

Det slår mig ganska ofta att bebis har blivit så stor! Igår var vi på besök i Landvetter, hos C som snart är ett år. Och det kändes som att bebisarna faktiskt leker lite. När slutade bebis vara bebis? (Och när ska jag sluta kalla honom bebis?) För övrigt ett mycket trevligt besök.

Idag. Ytterligare en dag av grått och åter grått. Det känns som att vi borde ta tag i både det ena och det andra, bebis och jag. Men det kan hända att vi struntar i det... var tog sommaren vägen?

Vänd om

Ja, jag gillar Tradera. Men nej, jag gillar inte alla som köper saker av mig. Speciellt inte när de ska krångla för att de inte vill betala frakt. Idag traskade jag och bebis snällt upp till Redbergsplatsen (fick för övrigt väcka honom för att få ner honom till vagnen) eftersom en köpare ville möta mig där klockan tio. Väl framme inser jag att jag inte har telefonen med mig. Smart. Efter 25 minuters väntan kokar jag och styr kosan hemåt igen, samtidigt som jag i huvudet dikterar ett och annat som jag vill tala om för den här fantastiska köparen. Strax efter att vi kommit innanför dörren ringer telefonen. Och eftersom jag tvärvänder och blir en mes så löser sig allt. Men förjävla krångligt var det.

Nu glömmer vi det och blickar framåt istället. Nu efter lunch brummar vi bilen till Landvetter, bebis och jag, för att hälsa på P & C. Och ikväll väntar samkväm med vänner. Jajjemän.

För övrigt är flyttkartongkaoset ett faktum.

Grå, grå, grå...

...är mössan på mitt huvud...

Usch och fy säger vi. Allt annat än inspirerade. Vi har i alla fall köpt två sorters vaxduk idag. That's it.

Bäst

Blöta bebispussar må vara lite slemmiga. Men det finns nog inget som är bättre än när bebis faktiskt blir glad av att se mig då jag varit borta en stund. Skulle kunna pussa sönder min bebis när han är så glad och underbar. Fast det är nog snarare så att han pussar sönder mamma.

Sov gott min skatt!

I alla fall något

Så har det varit helg också. En grå och tråkig sådan. Men vi har varit relativt praktiskt lagda och åtminstone fått något gjort. Som att

1. köpa, eller i alla fall beställa, tapeter till vårt nya hus
2. köpa målarfärg till vårt nya hus
3. pyssla ihop lite födelsedagskort.

Dessutom har den här mamman varit på bio. På andra försöket. Det första försöket satte en illasinnad liten plastbit stopp för. Something borrowed kan rekommenderas för de som gillar att lägga ett par timmar på en ytlig chick flick. Jag gillar det.

Bebis har trätt in i en något jobbigare fas än han nyss varit i. En fas då det är väldigt onödigt att sova tydligen. En fas då det är väldigt nödvändigt att inte bara stå utan att även klättra, uppenbarligen.

Jodå. Och imorgon ska vi förhoppningsvis fynda tyg, bebis och jag.

You make my day

Jag bara måste säga att jag är väldigt glad åt min trogna skara läsare. Tänk att våra små Visserliv kan intressera så många!

I tid

Jag tycker mig känna igen ett mönster. Ett mönster som gör min lutherska själ upprörd. Fru Visser är en vän av ordning. Tid är något som är viktigt och att hålla tiden är en dygd. Sen kom bebis. Tid är fortfarande viktigt och dyrbart, men det där med att hålla tiden...

Den här mamman har helt enkelt fått lära sig att bestämda tider inte alltid kan hållas. Och det är regel snarare än undantag att när vi har en tid att hålla, bebis och jag, så passar bebis på att lägga om rutinerna just den dagen. Så att ingenting riktigt blir som man tänkt.

Men vad gör det om hundra år?

Idag tar vi bussen till Hisinge Island för att hälsa på semsterfirar-H. Mys. Men vi blir ju sena. Såklart.

Istället

Det här är vad min son gör istället för att sova.

14 days and counting

Jag längtar efter mitt hus. Om precis två veckor är det vårt. Jag ser verkligen fram emot ett hem med fler dörrar. Så att ett visst litet vilddjur inte alltid har tillgång till allting i alla rum.

Duschföljetång

Det är nog inte meningen att man ska duscha när man har bebis. I alla fall inte duscha i fred. Eller i frid.

Även om jag fortfarande plågas av sviterna efter senaste försöket till morgondusch så tänkte jag igår att jag nog skulle göra ett nytt försök ändå. Den här gången med vaken bebis. Men då han är väldigt rörlig och aktiv min lille son, bestämde jag mig för att stänga in honom i badrummet. Insåg även att bebis överdrivna intresse för papperskorgen och toalettborsten krävde åtgärder, vilka bestod i att lyfta dessa utom räckhåll för det lilla vilddjuret. Väl så. Bebis verkade nöjd med att studera badrumsmattan, så mamman klev in i duschen. Det tog inte lång stund innan bebis bestämde sig för att han minsann skulle duscha han också!

Jag måste säga att det är inte helt lätt att försöka hålla en bebis utestängd från en dusch med svängdörrar. Speciellt inte samtidigt som man tvättar håret. Två schamponeringar fungerade hyfsat. Men då jag vid ursköljning av balsam slappnade av något insåg jag mitt misstag allt för sent. Bebis hade lyckats med sin plan. Han duschade nu han också. Med kläderna på.

I framtiden kommer jag nog gå oduschad. Alternativt klä av bebis innan duschen sätts på.

Uppstart

Alltså. Det känns som höst. Trodde vi hade en deal nu, att det skulle få vara somrigt. Nehej. Så då startar jag väl dagen med chai. Känns ju höst det med.

Vaken rapport

Sådär ja. Nu har jag haft bloggkoma i en vecka ungefär. Och massorna skriker efter att få läsa om familjen Vissers förehavanden!

Vi har varit i hemstaden. För att fira lillebrors student. Grattis lillstrumpa!



Vi har haft underbart väder. Bebis har kryptränat på gräs och badat balja utomhus. Båda med lika stor framgång. Förutom att gräset var vasst, så krypträning skedde utan nämnvärd koll på stil.



På väg hemåt igen klantade Trafikverket till det och mardrömsfärden var ett faktum. 2,5 timmar för sent anlände vi slutmålet. Då hade bebis sovit i sammanlagt 10 minuter under färden. Resten skrek han. Vi var inte alls svettiga eller på dåligt humör.

Och ja. Efter att ha vaknat upp ur bloggkoman anser jag det bäst att ta det lite lugnt såhär i första inlägget. Därför sätter vi punkt nu.

Hålltider

Jag tror nästan detta varit veckan för onödiga och värdelösa möten. Började med att bilen skulle kollas av i tisdags, ett litet foto som försäkringsbolaget vill ha. Och det kan man ju inte ta själv. Nej, det måste verkstadsgubben göra. Så var hela den förmiddagen förstörd. För ett fotos skull. Eftermiddagen bestod av ytterligare ett värdelöst möte. På arbetsförmedlingen. Detta blir min tredje sommar av arbetslöshet och de reviderar aldrig den där värdelösa handlingsplanen så jag förstår inte varför det inte kan räcka med ett telefonsamtal? Dessutom har jag ju löfte om jobb...

Idag hade vi ytterligare en tid att passa som gjorde att förmiddagen gick i kras. Det var dags att följa upp bebis eksem. En snabb kontroll och ett recept senare var vi klara. Det gick på fem röda.

Tur då att resten av dagen räddades med trevligheter! Rytmik. Fika. Korvgrillning. Och sol! Det är bra tur att det där utlovade regnet bara regnar nattetid.

Imorgon tar vi tåget norrut för på fredag tar minstingen studenten. Hurra!

Tick tack

Jag vet inte riktigt om det sjunkit in ännu. Men om tre veckor och knappt två dagar har jag mitt hus. Galet. Varför har jag inte ens tänkt på att börja packa minsta lilla?

Nej, jag bara sitter och drömmer om allt jag vill köpa till mitt hus. Behöver nog en trisslottsvinst. Snarast.

Sommarbebis

Idag är det inte direkt sommar. Eller, det är varmt. Men inget härligt sommarväder. Snarare grått och tryckande.

I alla fall. Sommarbebis är dokumenterad.


Nationaldagspicknick i Slottsskogen. Bebis ska gå nu. Det är nya grejen.


Mysdag i Bovallstrand.



Första gräsmatteäventyret hos oma & opa.


Varm sommarbebis i bilen.

Sverige, Sverige älskade vän

Så har vi firat nationaldag. Firat och firat. Vi har i alla fall haft en trevlig dag! Det verkar ändå som att det här med att fira nationaldag börjar bli lite mer "vanligt". Vi trängdes åtminstone med 20 000 andra glada göteborgare i Slottsskogen. Regnet höll sig borta och vi picknickade på en filt. I skuggan. Till och med det var mer än varmt. Och ja, man kan bli solbränd i skuggan.

Bebis var energisk och på firarhumör hela dagen. Charmig också, så till den grad att ett gäng herrar och damer modell äldre undrade om de inte kunde få köpa bebis. Herr Visser meddelade vänligt men bestämt att han inte var till salu.

Väl hemma igen till kvälls kände jag mer än någonsin att jag skulle vilja ha det där huset nu. Om vi hade haft vårt fina lilla hus hade vi

1. Kunnat äta frukost på vår altan
2. Sluppit springa i tvättstugan hela kvällen
3. Haft uteplatsen för oss själva under middagen
4. Kunnat sitta ute och svalka oss nu när hettan äntligen lagt sig

För övrigt har jag tapetångest igen. Och det där med att ens hår kan ändra karaktär efter att man fött barn upplever jag faktiskt nu.

Utflykt

Igår gjorde vi en utflykt upp längs kusten. Det visade sig bli en riktigt härlig dag. Vädret visade sig från sin bästa sida och vi lapade ljus och värme med fantastisk utsikt i trädgården hos våra vänner. Underbart!

Idag känns det som att solen mest gäspar bakom det där molndiset som inte riktigt vill försvinna. Så vi får väl se vad dagen har att erbjuda.

Underbara morgon

Visst, en dag som idag kan det vara trevligt att vakna tidigt. Det är ju ändå sommar nu, fick vi konstaterat igår. Men när bebis somnat sent kvällen innan (eftersom vi var på besök hos hans oma och opa) så har man ju en liten förhoppning om att han ska sova lite längre morgonen därpå.

Inte då. Ungefär kvart över sex började vilddjuret böka omkring i sin säng. Herr Visser vaknar ju varken för pip eller skrik (eller bomber och granater) så mamman la sig fint i fotändan på vår säng och pillade in en hand mellan spjälorna och försökte lugna bebis genom att hålla handen. Det kan funka fint ibland. Vi lyckades ligga så och ömsom slumra, ömsom böka runt tills klockan var sju. Då tyckte mamman att det kunde vara dags för välling. För kanske blir bebis sömnig av den?

Inte då. Vilddjuret tyckte att nu var det dags att leka. Efter en hård brottningsmatch bestämde mamman att bebis fick leka själv på golvet. Det gick fint i ungefär en halvtimme. Sen hördes ett illtjut. Mamman hittade bebis stående mot TV-bänken, men han kunde ju inte komma därifrån. Därav illtjut.

Två blöjor (den ena bytt av herrn, hurra!) och många suckar senare bestämmer mamman att det faktiskt är dags för bebis att ta sig en förmiddagslur. Som tur är har jag magiska krafter så bebis somnade inom fem minuter.

Och här ligger vi, fortfarande kvar i sängen. Trötta. Och ute är det fint väder.

Bored to death

Bara så du vet så är jag uttråkad. Bebis sover. Mannen sover. Och jag är uttråkad.

För övrigt är Bored to death som SVT visar lite småfånigt. Men är man uttråkad så kan det vara sevärt.

Upp och stå

Jag tror jag avlider. Nu reser han sig upp mot möblerna! Det går fort. För fort.

Sol-o

Det känns som att solen känner sig lika lat som den här frugan gör idag. Den har liksom inte lyckats masa sig fram. Tumme ner för det.

Mycket bra start på dagen i form av frukostdejt. Bör göras till tradition! Himmels Ethel's-frukost. Nu är det dags för pappan att ha egentid i form av bergs(?)klättring med andra herrar. Så bebis och jag stannar hemma och väntar in den där förbaskade solen.

Mer hurra!

Mycket nöjd. Mycket glad. Vi kommer att få fantastiska grannar i vårt nya fina hus! Hurra! Hurra för idag!

Hurra!

Hurra! Sommaren är tillbaka!

Idag har bebis och jag varit på sommarrytmik. Sommarrytmik innebär att det är lite mer öppet hus-stuk på det hela. Och mycket mer folk. Och inget kaffe. Men som vanligt en trevlig stund! Efteråt gick vi långpromenad och bebis drog till med att sova i två timmar.

Han sover väldigt mycket nu, bebis. Det är väl för att han rör på sig i princip hela tiden då han är vaken. Borde kanske mata på lite så han inte faller ur.

Men nu är det dags för lite egentid för mamman. Ikväll tupperwareparty. Kommer säkert handla alldeles för många saker jag inte visste att jag behövde. Ska dessutom bli väldigt trevlig att besöka det nya huset värdinnan nyligen flyttat in i. Imorgon blir det frukostdejt, på underbara Ethel's, med två kära vänner. Utan bebisar och män. Mys!

Enjoy

Sitter och tittar lite i vårt enjoy-häfte. Och inser att vi varit galet dåliga på att utnyttja det. Man kan ju få rabatt på i princip allting. Speciellt uteätarmat. Så om någon känner för att äta något någon dag (i sällskap med mig och en bebis) har jag säkert en kupong som ger 2 för 1. Enjoy!

Fuktskada

Ibland känner jag att jag har en väl utvecklad bebisradar. Som när jag instinktivt springer in i sovrummet och hinner rädda bebis från att ramla ur vår säng. Andra gånger (många fler och mer frekvent förekommande gånger) känner jag mig som en dålig mamma. Som när bebis är ledsen och jag inte förstår varför. Eller om jag lämnat bebis ensam och han blir ledsen.

Det har nämligen hänt att bebis sovit när jag varit tvungen att gå ner i tvättstugan. Har då lämnat honom sött sovande, skyndat mig allt vad jag kunnat, och sedan kommit upp och funnit honom jättevaken och jätteledsen. Då mår jag inte bra. Har nu funnit ut att jag kan använda två telefoner som babywatch vid sådana otrevliga tillfällen.

Och idag. Jag var bara tvungen att duscha. Jag lovar, man hade inte velat umgåtts med mig om jag inte fått ta en dusch. Bebis sov sött. Så jag tänkte att jag passar på. Ganska ofta när jag försökt ta en snabb-medan-bebis-sover-dusch inbillar jag mig att jag hör honom skrika. Har på senare tid kommit på att det tjuter lite i rören när man duschar så det är väl det jag hört.

Idag stängde jag till och med av vattnet ett par gånger och lyssnade. Sen duschade jag glatt vidare när jag inte hörde något. Men när jag väl var färdig och klev ur duschen möttes jag av ett illvrål. Typiskt bebis-har-varit-ledsen-en-stund-gråt. Usch och fy. Dåliga mamman kastade sig in i sovrummet för att rädda ledsen bebis. Varför fungerar inte mammaradarn i duschen? Har mitt moderliga inbyggda alarmsystem blivit allvarligt fuktskadat?

Efter lite kram och en napp blev allt visserligen bra och bebis somnade till och med om. Men mamman känner sig dum. Fy skäms på mig. Och på den tekniker som inte gav mig ett fungerande alarmsystem.

Glada besked

Så var ännu ett läsårs inkomst säkrad. Jag har fått jobb! Hurra för mig!

Dag full av bebisar

Summan av kardemumman. Eller dagen.

• Bebis har ganska bra "kryp"-teknik
• Bebisar i grupp kan vara härligt högljudda
• Bebis "pratar" inte så mycket
• Bebis-get-togethers gillas
• Bebis blir helt exalterad, och väldigt trött, av bebisbesök
  

Djupt tänk

Fundering: varför ska allt svenskt kvinnfolk niga när de hälsar på någon ny eller får något av någon de inte känner? Det ser för det mesta bara fånigt ut.

Tråkigt inlägg

Min bebis är bra på det här med mors dags-presenter. Efter att mamman påmint pappan om vad det var för dag idag gav bebis sedan bort två trisslotter till sin mor. Vann 100 kr. Fantastiskt!

Sedan firade vi oma som fyllt år. Finfin dag.

Och nu har jag förberett lite inför morgondagen. Fixat både lunch och fika. Lite slarvig dammsugning på det så är vi redo för besök, bebis och jag. Jajjemän.

Lördag, helt enkelt

Känner mig produktiv. Gällande pysslandet alltså. Det har resulterat i sju välbehövliga kort som ska delas ut till höger och vänster de närmaste veckorna. Men nu är inspirationen borta.

Har haft en egendag. Efter mysig frukost med mina män på fransmannen i närheten gick jag hem och pysslade. Sen kom en hungrig bebis och en vimsig pappa hem. Mamman slutade pyssla eftersom bebis tyckte att mamman var tråkig. Nu gör den vimsige herrn egen sushi medan den numer lite mättare (men snart hungrige igen) herrn sover.

Och ute regnar det.

Agenda

Har bestämt att jag ska ha pysseldag imorgon. Så det så.

Wish me luck

Har idag brummat fram och tillbaka till Borås med lilla bilen. Bebis fick vara med herr Visser på jobbet. Som tur var skötte han sig finfint. Hoppas fru Visser gjorde detsamma.

Blev i Borås "grillad" i en timme. Kändes som att det gick ganska bra, men det är alltid så svårt att avgöra. Så nu bönar och ber vi samt håller tummar och tår för att samtalet jag får i nästa vecka är ett glädjande sådant. Jag vill!

Trötter

Det är väldigt tydligt att vår lilla bebis gör av med mer energi nu för tiden då han är i ständig rörelse. Han blir helt enkelt väldigt trött. Ikväll somnade han i bilen på väg hem från möbeljätten. Utan välling och pyjamas. Och han sover än, vaknade inte ens av att vi bar upp honom från bilen. Så nu förbereder vi oss för nattlig vällingstund. För han sover väl inte ända till morgonen nu när han hoppat över en måltid?

Snål hurtbulle

Idag har vi varit hurtiga. Eller kanske snåla. Maj månad har varit en sorglig historia för fru Vissers plånbok, så nu blir det indragning på buss- och spårvagnsåkandet!

Förmiddagen bestod av en promenad till A & A. Det var varmare ute än vad man kunde ana, så väl framme efter ca 50 minuters promenad var mamman varm. Bebis sov gott hela tiden, men var allt lite varm han också.

Under besöket bjöds det på lunch och fika. Gott gotti gott. Bebis passade på att pussas lite med E medan mammorna fikade. Ett inplanerat bankbesök satte stopp för det roliga alltför långt i förtid.

Bankbesöket gick bra. Sen var vi återigen snåla och hurtiga och gick hela vägen hem igen medan herr Visser brummade tillbaka till jobbet i bil. Mamman kände sig extra duktig när hon motstod frestelsen att göra ett pitstop på Lejonet & Björnen på Danska vägen. Hurray!

Och imorgon nalkas arbetsintervju. Håll tummarna för mig! Nu firar vi med att vara onyttiga. Snart kommer herr Visser hem med Cyrano-pizza.

Avhandling, kort och gott

Nu har det varit glest mellan bokstäverna igen. Så det är väl dags att knattra lite på tangentbordet och se vad som kommer fram. Se det som en avhandling över de senaste dagarna. Jag delar in det i kapitel.

Handledshelvete
I måndags träffade frugan en arbetsterapeut och fick en makalöst snygg stödskena avgjuten för handleden. Jag har ju en konstaterad inflammation som måste bli bättre. Morbus de Quervain heter tydligen mitt tillstånd. Och jag är mer eller mindre handikappad i tre veckor. Men bra ska det bli.

Mormor
Bebismormor har varit här och förgyllt vår tillvaro! Bebis har nog världens bästa mormor.

Kryp
Ja det är vad bebis sysselsätter sig med nu för tiden. Eller, han ålar snarare. Och snabbt går det! Han har redan lyckats haverera en hel del lägenhetsinnehåll så det blir till att bebissäkra lite bättre. Senaste haveriet är rislampan i vardagsrummet. Ett hett tips till dig som har rislampor och småbarn som ännu inte upptäckt hur roligt det är och hur fint det låter när man trycker foten genom skärmen är att helt enkelt låta den ena försvinna ur bilden. Med fördel lampan.

Sömnsvårigheter
Bebis har helt enkelt lite svårt att somna. Kryp är så hett nu att han gärna försöker krypa och gärna stå på huvudet i sängen. Om han är vaken eller inte spelar mindre roll. Men action är det på vår bebis, vill jag lova. Snacka om utvecklingsfas. Kan han inte lära sig krypa någon gång så vi alla kan komma till ro?

Ljud
Pruttljud verkar vara bestående. Och det verkar vara speciellt roligt att göra dessa pruttljud efter att mamman försökt få bebisen att säga just mamma. Idag har bebis dessutom lagt sig till med att säga pa-pa-pa-pa-pa-pa... Mamman blir lätt stressad av att det inte är mer mammaliknande ljud som kommer ur den söta lilla munnen och försöker påskynda ett inlärande av ordet mamma. Bebis gör pruttljud.

Och där tog inspirationen slut. Det har säkert hänt massa mer saker. Vi får avhandla det vid ett senare tillfälle.

Imorgon fikar vi och går till banken. Jajjemän.

In i ledet

Vi har ställt bebis i dagiskö. Till ett föräldrakooperativ som vi hoppas på (men som känns halvt omöjligt att få plats på). Han ska även ställas i kommunal dagiskö. Frågan är om jag kan ställa honom redan nu och ange vår snart-adress? Blir ju aningens knasigt om det skickas ut post som hamnar hos de som sålt huset. Å andra sidan får man bara räkna sex månaders kötid så vi behöver ju inte börja köa redan nu. En del huvudkliande blir det, hur som helst.

För övrigt vet jag att man säger förskola och inte dagis. Men det struntar jag i.

Sovknep

Jag kom äntligen på det. Det hemliga knepet, som gör att bebis somnar snabbt. Jag lägger honom på mage och kliar honom på ryggen. Han brås på sin mor...

Borta bra men hemma bäst

Jag är med i en bokklubb. Igår hade vi vårt första möte. Minst av allt pratade vi nog bok, men det var en finfin kväll. God mat, mycket rödvin och massor av prat om livet och kärleken. Nästa gång tar jag över stafettpinnen.

Sent hemma hittade jag mina två fina pojkar sovandes i sängen. Det är himla skönt (och viktigt) att få han en kväll med tjejerna ibland. Och det är helt fantastiskt att komma hem till min lilla familj igen.

Bekänner färg: tillägg

Inser att jag glömde en mycket viktig serie på gårdagens lista. Downton Abbey. Men den är av en helt annan sort, så den får sväva lite fritt, helt utan listans ordning. Den är i alla fall mycket bra. Speciellt om man är svag för kostymdramer.

Bekänner färg

Jag fick helt plötsligt för mig att jag måste göra en lista. Jag verkar ha en böjelse för just listor.

I alla fall. Jag tänkte göra en tipslista över mina bästa TV-serier just nu. Är fortfarande ganska uppslukad av ett par serier som lämnat mig med enorma cliffhangers så de färgar säkerligen listan. Såhär ser den ut:

1. The Good Wife
   Mycket bra, helt enkelt. Det är skam att Julianna Margulies inte fått göra stora roller innan.
   
2. Bones
   För att hon är så knäpp. Mänsklig och på samma gång omänsklig. Och kär.
   
3. Grey's Anatomy
   Vilken kvinna älskar inte en sjukhusserie där dramatiken flödar? (Nej, jag generaliserar inte...)
   
4. True Blood
   Jag vet, jag har gått på vampyrtjafset.
   
5. White Collar
   Småroligt och småspännande med en stilig smörklick i sitt esse.
   
6. Off the Map
   Som Grey's Anatomy. Fast i djungeln.
   
7. Californication
   Fascinerande med sjuka människor.
   
8. Fringe
   Ett slags Arkiv X à la 2000-tal.
   
9. Blue Bloods
   Ja, nån kriminalserie måste man väl följa. Och är Tom Selleck med så väljer jag helt enkelt hans serie.
   
10. Private Practice
    För att det är en spin off på Grey's Anatomy. Bara därför.

Och det här var ändå bara de tio bästa. Varför ägnar jag så mycket tid åt detta? Jag säger det igen, finns det serie-rehab?

Why, oh why?

Jag är seriejunkie, som jag säkert nämnt innan. Idag såg jag sista avsnittet av en serie som är slut för säsongen. VARFÖR ska det vara en sån cliffhanger? Jag har väntat i fyra säsonger på att huvudpersonerna ska få ihop det, när de väl får det VARFÖR måste jag då vänta ett år på att få veta hur det går sen?

Och VARFÖR hänger jag upp hela livet på det här just nu? Finns det serie-rehab?

En våning ner, tack

Idag är dagen då vi sänker ner botten på spjälsängen. Hjärtinfarkterna avlöser varandra när man helt plötsligt hittar bebis såhär:


Kanske är tiden även inne för att köpa en bettskena till spjälsängen? Varför tänkte jag inte på det, när vi ändå besökte möbeljätten idag?

Morgonstund har guld... nej ÄR guld!

Idag har vi ingenting planerat, bebis och jag. Det innebär att vi har latat oss hela morgonen och hela förmiddagen. Fram till alldeles nyss hade mamman fortfarande inte fått på sig ordentliga kläder. Och bebis sussar sött i sängen iklädd pyjamas.

Morgonen har alltså bestått av skajpande (känns mycket bättre att skriva det "fonetiskt", för skYpande låter ju konstigt om man läser fel) med bebismormor. Hon kommer hit på söndag, det ser vi fram emot. Dessutom har mamman tittat på film i sängen (latmanslyx delux), bebis har levt rövare i sina föräldrars säng och nu dricks det kaffe vid köksbordet medan bebis som sagt sover.

Efter lunch någon gång kommer jag väl känna att det är jobbigt att inte ha något inplanerat (varför denna stress? Den bara kommer...). Men kvällen räddas av grilltillställning på gården med svåger och svägerska. Jajjemän.

Bebisparlör

Dja-dja-dja-dja-dja-dja-dja... och så vidare. Och så vidare. Och så vidare. Det är för tillfället de enda ljud som kommer ur min son. Dja-dja-dja. Helt plötsligt blev han så väldigt mycket större, bebis. Han kan ju prata nu!

Jag och mammorna försökte oss på en cafédejt vid lunchtid. Bebiscirkus, minst sagt. Min bebis var helt slut efter ett par timmars fikande och slog till med att sova dryga två timmar i vagnen. Under tiden hann mamman med ett läkarbesök, ett apoteksbesök och en fika till.

Har nu fått en handledsdiagnos, för den som vill uppdatera sig på min sjukdomshistoria. Det är inte karpaltunneln. Hurra! Men det är en inflammation som stör en sena. Så nu blir det inflammationshämmande, både tabletter och gel. Och på måndag ska jag få mig en snygg skena. Finemang.

Krypande framsteg

Här hade jag tänkt att videoledes visa hur fantastisk min bebis är i sitt kryptränande. Men eftersom blogger inte verkar kunna hantera HD-film (har ändå försökt ladda upp filmen, à 45 sekunder, i ca en timmes tid) så får ni hålla till godo med bilder på en busig bebis istället.

Vädertjat

Gillar verkligen inte vädret den här veckan. Inte så varmt. Blåst. Regn. Grått. Blä. Inte läge för långa promenader, åtminstone inte idag. Så vi har fikat istället. Det gör underverk för figuren!

Först lunchfika med bvc-mammor på Kåken. Sen hemmafika med A & A (och senare F). Hurra! Imorgon fikar vi vidare. Och jag ska äntligen få ett utlåtande om handleden som gör ont.

Loppi

Jag är, som kanske bekant är, en traderafantast. Speciellt sen bebis kom till världen. Nu har jag även, genom Buzzador, provat på Loppi.se. Smidigt! Ta en titt!

Tips IX

Våra snart-grannar, alltså de som äger andra halvan av det parhus vi inom snart flyttar till, ska sälja. Kom och köp!

Lättad

Så, nu kan jag andas ut. Och in också för den delen. Och sörja lite grann, för det är ändå lite sorgligt. Lägenheten är såld. Vår mäklare hittade rätt köpare och en timme efter visning skrev vi kontrakt. Nu har allt som gäller flytt gått i lås. Nu behöver jag bara ett jobb också. Skål!

Tråkiga mamman

Idag är jag tråkig. Bebis gnäller på mig hela tiden för att jag är tråkig. Just nu sover han redan eftermiddagsluren. Jag är ju ändå så tråkig.

Jag orkar verkligen ingenting idag. Har bestämt mig för att simmet får bli det enda vettiga vi gör, kanske en promenad innan det också. Annars hänger vi inne. Och har tråkigt. Det blåser ju ute.

Punkt.

Jag kan väl säga såhär. Bokstäverna har liksom satt sig lite på tvären de senaste dagarna. Huvudet har varit fullt med annat, om man säger så.

Men, en liten rapport ska jag väl ändå kunna avlämna kring vad som hänt de senaste dagarna. Eftersom jag vet att du är så intresserad.

Fredag

• Lunch och shopping med mammor och bebisar. Gillar skarpt.
• Bubbel och tilltugg hos B & C. Mysigt. Och gott. Bebis gjorde succé.

Lördag

• Latmansförmiddag för mig och bebis medan herr Visser testade på om dykning var något för honom.
• Biltur förbi nya huset. Man måste ju spana lite.
• Test av nya husets närmsta pizzeria. Pizzan smakade som pizza gör mest.
  
• Ett glas rött på Wood med C.
• M:s dansföreställning på Balettakademin. Imponerad!
• Eurovision ensam i soffan då pojkarna somnat när frun kom hem. Nagelbitare (gammalt nörderi rostar långsamt).

Söndag

• Städning hela förmiddagen inför visning av lägenhet. Obs, en drömlägenhet! Kom och köp!
• En sväng till tapetbutik för tapetspaning. Ångestframkallande. Men jag tror vi vet vad vi vill ha i vardagsrum och kök. Alltid något.
• En sväng till svärföräldrarna. Trevligt. God fika. Busig bebis.
• Röstade. För det måste man.
  
• Ensamkväll. Herr Visser gick på bio med andra herrar.

För övrigt har bebis humörsvängningar. Och kryptränar mest hela tiden.

Tapetförbannelsen

Bara för att vi har bestämt att vi vill tapetsera i vårt nya hus (till skillnad från att bara måla som vi gjort i lägenheten) så finns det inga fina tapeter. Ju mer jag letar, desto fulare blir allting. Jag tror jag behöver en personlig stylist som kan tala om för mig vad jag vill ha. Vad vi vill ha.

Frustration

En helt onödig bebis-skrik-film. Men det är såhär det känns att ha en kryptränande bebis som blir arg för att han inte orkar och kan.

Kan själv

Bebis har fått en mycket utvecklad kan-själv-känsla. Inte minst när det handlar om mat. Han blir arg och det är precis som att hela hans kroppsspråk skriker att jag kan själv mamma! Idag fick bebis äta själv. En babysmörgås. Leverpastej är ju gott.





Bebis höll sig nöjd och mamman kunde sleva i lite gröt utan knorr mellan mumsbitarna. Och ja, mormor, det var kanske lite stora bitar som jag svalde lite för fort ibland. Men för det mesta gick det fint och nästa gång får jag mindre bitar minsann!

Duktig tant

Min son har börjat lägga sig på mage i sömnen. Mamman blir lite lätt nervös av det och tror att han ska sluta andas när som helst. Plockade bort kudden eftersom han fortfarande har sin första, ganska höga kudde. Kanske dags att införskaffa en platt kudde?

För övrigt har jag varit duktig. Både igår kväll och idag på morgonen.


Tant duktig I: har bokat tid för TBE-vaccination imorgon. Ta da!

Tant duktig II: har bokat tid hos farbror doktorn så han kan ta sig en titt på min handled i nästa vecka. Ta da!

Tant duktig III: har rensat lilla klädkammaren (resultat = en sopsäck jackor och drygt en sopsäck skor...) samt plockat i ordning i den s k städskrubben (resultat = ett flertal papperskassar). Får vara ännu mer duktig senare idag och bära ner allt i källaren.

Koncist

Dagen i extrem korthet:

• Det har varit varmt. Mamman har fått solbränna.
  
  
• Vi har varit på rytmik. Bebis gillar det.
  
  
• Mamman har ont i sin handled/tumme. Fortfarande... måste ringa vårdcentral.
  
  
• En förhandsvisning inbokad till tidig torsdag förmiddag. Städpanik!
  

Fru à la Gudrun

Jag är helt övertygad om att när ålderns höst börjar närma sig i fru Vissers liv kommer den innebära Gudrun Sjödén. Jag kommer bli en Gudrun Sjödén-tant. Lite tantig är jag ju redan. Och jag måste erkänna. Jag älskar linnebyxor.

Har idag rotat fram mina finfina gröna som jag inte kunde använda förra året eftersom det låg en bebis i magen och det krävde mammalinnebyxor. Egentligen kan jag nog inte ha de gröna nu heller, de är lite väl trånga. Men jag har klämt ner mig i dem och känner mig väldigt Gudrun Sjödén. Men det bjuder jag på.

Tapetångest

Vilken dag! Satt ute på gården med bästa grannarna till halv nio. Grillat och spelat spel. En bebis med gnäll version 2.0 gjorde dock att mamman fick bryta upp i förtid och natta bebis istället. Gör inte gott för vinnarskallen... men tänk snart, då kan vi sitta ute på vår fina uteplats istället. Då blir det andra bullar!

Har idag försökt spana kakel och tapeter till vårt hus. Det visade sig vara svårare än vi tänkt. Det är liksom väldigt svårt att veta vad man tycker om. Jag hittade en tapet som jag gillade och som herr Visser kunde tänka sig. Den skulle passa i köket. Sen är det ju bara tre sovrum, ett vardagsrum och hall också... blir fortsatt spaning helt enkelt.

Vill ha!

Då har jag gjort det igen. Varit på pysslig mässa och handlat upp alldeles för mycket pengar. När det kommer till pyssel har jag ett osunt stort ha-begär. Många fina papper blev det...

Den här mamman är lite trött idag. Och det är jag ganska säker på att andra mammor i min närhet också är. I alla fall de finfina som smällde i sig ett gäng tapas och ett och annat glas igår. Härlig kväll. Många öl. Är konstigt nog inte bakis, men seg och trött. Älskade bebis sov som tur var till 8:30.

Nu känns det som att det är dags att dra barnvagnen bort till Lejonet & Björnen för en onyttig, men ack så god, glass. Herr Visser leker med sin herrklubb hela dagen så vi sköter oss själva, bebis och jag! Jajjemän.

Till salu

Vore ju trevligt om känt folk köpte vår pärla så vi kan komma och hälsa på den lite då och då! Ta en titt och lägg ett bud tycker jag.

En i-landskvinnas ständiga dilemma

Ikväll är min kväll. Jag ska göra mig hyfsat representabel och ge mig ut på stan för att äta och dricka gott med vänner. Härligt!

Just det ja. Jag ska göra mig hyfsat representabel. Jag kan ju inte se ut som jag gör mesta delen av mitt hemma-mammaliv. I alla fall så vill jag inte se ut så. Lite spackel, lite hårklet och så något trevligt att ha på sig. Även om det är tre timmar kvar till avfärd så har jag redan ångest över vad jag ska sätta på mig. Jag har ju ingenting att ha på mig!

Det är lite märkligt det där. Hur kan man ha garderober och byråer överfulla av kläder och ändå ha panik över att man inte har någonting att ha på sig?

Var är bebis?

Jag tror faktiskt att min bebis kommer börja krypa snart. Det är precis som om han insåg något förra veckan då han träffade sin kompis J som for fram på alla fyra. Nu ställer sig bebis på alla fyra och gungar. Men han orkar inte riktigt hålla upp överkroppen som han borde.

Han kan hur som helst förflytta sig, den lilla rackarungen. Han liksom drar sig fram, ålar eller rullar runt. Igår hittade jag honom under vardagsrumsbordet. Och här om dagen hittade vi honom under det gigantiska skåpet i vardagsrummet.

















I övrigt på bebisfront kan jag konstatera att leverpastej är en hit. Bebis tycker det är mumsigt! Mamma tycker det blir väldigt kladdigt när bebis mumsar.

Och, icke att förglömma: bebis blir åtta månader idag! Hurra!

Lugna gatan

Så har lugnet snart infunnit sig hemma hos familjen Visser.

Lägenheten är nu fotad men inte längre fixad. Blev verkligen imponerad över hur fint vi kan ha det här hemma och sorgen i hjärtat blev lite större. Men man ska ju kunna leva också! Ändå, det enda dåliga med vårt husköp är att vi måste sälja lägenheten. En lägenhet som nu är lika stökig som vanligt.

Imorgon ska vi få godkänna bilder och text och på fredag dyker den upp på hemnet, vår lilla pärla. Kom och köp!

Nu ska frun i familjen snart hämta upp tvätten från den kära tvättstugan. Nu när jag vet att jag inom två månader kommer att få tvätta i egen maskin gör det tvättstugebesöken lite mer uthärdliga!

Imorgon ska jag och bebis ha en slapparförmiddag av rang. Det är vi värda. På eftermiddagen väntar barnvagnspromenad med två finfina mammavänner. Jajjemän.

Visset

Alltså, jag har verkligen inga gröna fingrar. De är snarare grisrosa.

Växter är inte lätt. Jag kan liksom inte ta hand om dem. Mina orkidéer bara dör. Stylisten som var här igår nästan skrattade åt dem. De står numer utvisade i en papperspåse. I deras ställe triumferar nya fräscha gröngölingar!

Har försökt arrangera snittblommor i vaser inför morgondagens fotografering. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det är sjukt svårt och jag är i n t e nöjd över resultatet. Men det är åtminstone snittblommor i klungor i vaser. Färgklick skulle det vara, och det är det väl...

I övrigt är det bara lite dammsugning som krävs så är lägenheten i finfint piffat skick. Den som inte vill köpa vår pärla, den är inte riktig!

Att göra eller inte göra

Jag borde... men jag orkar faktiskt inte. Jag hinner nog imorgon. Får gå upp tidigt. På onsdag också. Får sova igen på torsdag.

Stil

Klockan åtta i morse hade vi stylistbesök hemma i lägenheten. Fart och fläkt, kan man säga. Det gick minst sagt undan när hon for igenom lägenheten och ropade ut allt som måste rensas bort inför fotograferingen. Med pennan i högsta hugg försökte mamman i familjen anteckna.

Har nu tillbringat hela förmiddagen med att rensa och plocka efter stylistens råd. Och det är roligare än jag förväntade mig! Bebis har dessutom varit på ganska gott humör så jag har kunnat greja en hel del. Måste ta en sväng om både småländske möbeljätten och dagligvaruhandeln bara, för att införskaffa diverse lullull, så ska det nog ordna sig det här.

Nu måste jag ut och rasta bebis lite, det goda humöret håller nämligen på att bytas ut till något annat...

Insikt

Dagens insikt: åtta månader går sjukt snabbt.

På fredag är vår bebis åtta månader. Höll i en fyradagars idag och fattade knappt att det var sant, att bebis någonsin varit så liten. Det kändes som att bebis inte var en bebis längre. Kan vi pausa nu?

Kartonger, kartonger

Det här med lägenhetsstyling är nog inte så dumt ändå. Nu har ju stylisten inte varit här ännu, men vi förbereder oss allt vad vi kan så att hon ska ha mindre saker att anmärka på. Förberedelserna innebär mer eller mindre att vi redan börjat packa.

Exempelvis

• stora bokhyllan ser nu mycket luftigare ut
  
  
• lilla bokhyllan är helt tömd och ska kånkas upp på vinden
  
  
• allt bös som skräpat omkring i lägenheten är numer undanstoppat i kartonger
  
  
• alla mina gamla tidningar som jag sparat på men aldrig läser igen ligger nu i återvinningen
  
  
• alla vinterjackor och skor är nedpackade

Känner mig ganska nöjd so far. Vi får väl se vad stylisten säger imorgon.

Skarpt läge

Nu är de så här. Bebiständerna. Åtminstone två små vassa piggar i underkäken. Upptäcktes nu ikväll. Ska försöka fixa bildbevis imorgon!

Helgen ser fullspäckad ut. Imorgon har vi bästa fotografen här som ska fota bästa bebisen. Sen måste vi börja plocka undan en väldans massa saker. På måndag morgon (kl 8!!!) kommer stylisten hit och ber oss antagligen plocka undan ännu mer saker. På onsdag ska vår lägenhet fotas. Sen är det fritt fram att köpa den.

Tack alla bästa som erbjudit sig att barnvakta! Kommer antagligen att behöva någon slags hjälp på antingen måndag eller tisdag. Håll utkik efter sms i en telefon nära dig!

På spåret

Så åker bebis och jag tåg igen. På väg hem till herr Visser. Har haft mysiga dagar i hemstaden.

Bebis tycker att det är lite lagom kul att åka tåg. Han är på lite halvgnälligt humör vilket gör mamman lite halvstressad. Försöker råda bot på humöret med alla möjliga mammaknep, vilka ger varierade resultat. Först provar vi på att äta lite. Fruktmos på tub. Halva går i innan bebis bestämmer sig för att han bara tänker äta om han får hålla i skeden själv. Vi avslutar matning. Gnäll. Vi leker lite istället men bebis blir snabbt uttråkad. Gnäll. Vi (läs bebis) flörtar lite med våra medpassagerare. De flesta är trötta och tråkiga så bebis ledsnar. Gnäll. Vi försöker äta lite fruktmos igen. Efter en stund vill bebis åter bestämma själv, vilket han inte får. Gnäll. Vi går och byter en blöja, vilket är lättare sagt än gjort ombord på x2000. Bebis blir lite gladare. Vi leker men mamman är uppenbarligen tråkig. Gnäll. Mamman mutar bebis med majskrok, vilket går hem. Majskrok tar slut, vilket leder till ordentligt gnäll. Dags för välling, efter vilken bebis somnar som en stock. Äntligen! Mamman kan slappna av lite.

Plötsligt måste tåget bromsa kraftigt, vilket leder till vaken bebis. Tillbaka till operation roa son.

Det går fort nu

Det har varit glest bland bokstäverna den senaste veckan. Men det blir liksom så när man håller på och gör bebis till en riktig roadtrotter. Men ett gäng betraktelser tycker jag nog att jag får slänga ur mig.

1. Min mobil är skit. Köp inte ZTE.
   




2. Jag längtar efter mitt hus.
   




3. Mäklare är dyra.
   




4. En bebis som bara skrattar är ganska svår att lägga för natten.
   




5. Jag längtar efter mitt hus.

Sådär ja.


Efter en ganska lyckad tågresa igår befinner bebis och jag oss i den gamla hemstaden. Har hängt hos familjen L idag. Bebis blev mäkta imponerad av jämnårige J som redan kryper. Så till en grad imponerad att han ägnade hela kvällen åt att krypträna. Han är nu inte bara en rullare av rang. Han fullkomligt kastar sig omkring och gapskrattar samtidigt. Det går fort nu.

Herr Visser har dealat med vår mäklare. Stylingtips på måndag, fotografering på tisdag (Hjälp, hur hinner jag!? Någon frivillig som kan vara barnvakt!?) och ut på hemnet på torsdag. Det går fort nu.

Husägare

Jag och herr Visser skrev på ett kontrakt idag. Ett kontrakt som innebär att 30 juni är vi husägare. Vi har alltså gått och köpt ett hus! Ett litet parhus i grannkommunen. En epok av husletande är över. Jag vet inte om jag tror på det än. Vi ska flytta! Nu ska vi bara lyckas sälja vår lägenhet också. Lite separationsångest. Men glad är jag ändå. I sommar är det grill på vår uteplats som gäller!

För övrigt är vi hemkomna från fjällen. Borta bra men hemma bäst. Imorgon åker bebis och jag norrut igen, hem till bebismormor och bebismorfar. Mer semester för fru Visser alltså! Känns som livet är bra nu.

In the fjäll

Så var familjen Visser med vänner på plats i Sälen.  Och det var visst vår här också! Jag och bebis ska gotta oss i solen medan de andra glider nerför backarna och svettas. Men just nu bakas det morotskaka för att skämma bort hurtbullarna lite. Bebis sover gott i soffan.

För övrigt har vi nog blivit med hus. ÄNTLIGEN! Men inget är ju klart innan kontraktet skrivits på.

Trötta funderingar

Fundering 1:

- Varför gör Jodi Foster så konstiga filmer? Och spelar alltid samma roll?

Fundering 2:

- Hur ska jag kunna få utlopp för mitt hemnet-beroende i Sälen? Det är ju inte samma sak i mobilen...

Pick och pack

Att packa är inte min grej. Eller, jag gillar ju att planera. Så jag är duktig och lägger fram allting på sängen. Och packar ihop i väskor. Inser att vi behöver minst dubbelt så mycket saker med oss nu när bebis finns till, jämfört med innan. Sen har jag säkert glömt någon viktig sak. Och det är det som gnager mig, att jag vet att jag alltid glömmer något.

Hela kvällen har gått åt till packning och funderingar över vad jag kan ha glömt. Vad vi kan ha glömt. Herr Visser har också hjälpt till på ett hörn, men det är ju jag som är packningsgeneral. Just därför är packning inte min grej. Jag blir bara stressad.

Men, nu är vi nog färdigpackade. Undrar just hur full vår bil blir imorgon. Då bär det av till fjälls minsann.

Traderat

I love Tradera. Så är det bara. Dels kan man fynda. Dels kan man sälja saker och få mer pengar än man trodde var möjligt. Som idag. Efter rensningen av mina garderober bestämde jag mig för att försöka sälja några plagg. Bland annat ett Ullaredsfynd, som jag inte kan ha betalat mer än 150 kr för (det är ju inte möjligt på det stället). Nu är plagget sålt för 137 kr! Mycket nöjd. Eller är det någon som hört talas om klädmärket Filippa Mossi?

Cooling

Mycket cool bebis invigningsfikar i den inhandlade grejen. In the pocket baby-sätet är godkänt än så länge.

I väntan på rytmik

Här sitter vi och glassar i solen. Utan glass i och för sig. Och beis ligger ner. Han sover välbehövlig sömn innan vi ska avverka veckans sjung och dans.

Har insett att jag har blivit läskigt glömsk. Väldigt ofta kommer jag in i ett rum med avsikt att gör något, men så fort jag stigit över tröskeln har jag glömt vad det var jag skulle göra. Dessutom är det regel snarare än undantag att jag går hemifrån och har glömt att ta med mig något. Som idag. Efter rytmiken ska vi in till stan för att fika och inhandla en grej. Bara det att jag glömde presentkortet som grejen ska handlas för. Och jag glömde ta med mig eftermiddagsmat till bebis. Hinner väl i och för sig hem igen nu innan rytmiken börjar. Så det är väl bara att börja gå igen.

Rullgardin rocks

Rullgardiner är en fiffig uppfinning. Har börjat använda dem nu när det är så ljust ute. Har aldrig gjort det innan, men nu är det för bebis skull. De skyddar mot fullmåne också, har jag upptäckt. Jag somnade, inte galet sent heller. Och nu sover bebis en megalur med rullgardinen fortfarande neddragen. Bara väntar på att han ska vakna vilken sekund som helst så jag kan mata snabeldraken. Sen ska vi ut i solen!

Fullmåne

Ännu en anledning till varför tröttet inte kommer? Jag vet inte om det är sant att man sover sämre vid fullmåne. Eller om det bara är pratet om fullmånen som gör att man inte kan sova? Jag är i alla fall inte trött än.

Kalasdag

Idag har vi kalasat. Bebis kompis, lilla A, har blivit sex månader så självklart åt vi tårta till hennes ära. Mamma A kan verkligen det här med tårtor hon. Mums.

Innan kalas hann vi med en husvisning. Efter att ha pratat ihop oss måste jag inse att jag nog inte faller så lätt för ett hem som inte är lite tillpiffat. Det här hade noll piff. Ganska nybyggt, men det var som att stiga in hos vilken panchis som helst och slungas tillbaka till tidigt nittiotal. Men herr Visser poängterade flera bra saker med huset. Så det kanske är lite intressant trots allt.

Apropå hus så kan vi i alla fall räkna bort villan med stor tomt. Vi brummade iväg med bilen för att spana läget. Och det var inget behagligt läge. Nej tack sa familjen Visser och brummade hem igen.

För övrigt ligger stora och lilla herr Visser och sover. Frun sitter i soffan och inväntar tröttet. Det finns risk för att det dröjer då vi lyckades sova,eller åtminstone halvslumra, till 9:30 i morse. Lyckat.

Ytterligare övrigt att lägga till handlingar var dagens desperata trisslottsskrapande. Resultat: vinst på 50 kr. Vad får man för det i husväg?

Mässbetraktelser

Jag tror alltid att jag ska tycka att det är så himla kul att gå på mässa. Jag går på bokmässan, passion för mat-mässan, någon gång på TUR-mässan, en annan gång på hem & villa-mässan. När det begav sig var jag på bröllopsmässa också. Idag var familjen Visser på baby- och barnmässan. Men jag blir nästan alltid på dåligt humör. Det är trångt, varmt och knäppt folk som ställer sig i vägen hela tiden. Idag var nästan värst av allt, eftersom ALLA hade en barnvagn att skjuta framför sig. Snacka om trafikstockning.

Ikväll ska vi hem till M och prata påsk. Hur fel tidsmässigt det än känns just nu så ska vi till fjälls på torsdag. Men det ska bli mysigt! Eftersom jag själv inte är någon skidfantast så ska jag mysa med bebis och sköta markservicen i stugan. Känns helt ok. Dessutom får vi ganska mycket sällskap av H så då känns det ännu bättre.

För övrigt har bebis börjat försöka ställa sig på alla fyra. Märk väl, försöka. Det går sådär. Men krypning vankas alltså, även om det säkert tar tid. Han rullar ju en hel del nu, dessutom snurrar han, så han kan ju redan ta sig fram för egen maskin.

Experiment: pyssel

Vi skulle ha en myspysdag, A och jag, och pyssla lite. Jag ville scrappa och A ville göra ett fotoalbum. Myspys blev det. Men galet mycket pyssel vet jag inte om det blev. Dels skulle vi äta lunch. Dels skulle vi fika. Sen så har vi ju två små trollungar som vill vara med på ett hörn de också. De ska också äta. De ska sova, bytas blöja på, leka, gnälla... Som sagt, mysig dag. Men pyssel utan bebis nästa gång, eller hur A? Vi får boka in papporna en dag!

För övrigt har vi hittat ett hus som verkar lovande (igen). Men det är en villa. Med stor tomt. Långt ifrån vad vi trodde vi ville ha. Men fint och "prisvärt" verkar det vara! Visning inbokad.

Nu, fredagsmys med rödvin i soffan. Alltså, vinet i glaset, inte i soffan. Har egentligen lust att hitta på någe roligare, men detta funkar. Någon som har lust att boka in en utekväll framöver?