Allmän egendom?

Då har det hänt. Magpetet. En gravidmage är väl allas mage? Det är ganska fascinerande ändå - de flesta är väldigt noggranna med sina personliga sfärer och är inte alls särskilt intima av sig. Speciellt inte med någon som man inte är nära vän med. Men så kommer en gravidmage in i bilden och vips! så är det helt okej att klappa lite på någon annan. Egentligen stör det mig inte sådär överdrivet mycket, men det tål ändå att kommenteras. Den här gången var det en elev. Ett ganska försiktigt pet, men jag bara tittade på elev i fråga och log lite fånigt/läskigt. Lite svårt att förhålla sig till är det allt ändå.

För övrigt så har de grå hårstråna givit sig till känna såhär lagom till att jag ska bli tvåbarnsmor. Tantig har jag väl varit innan ur vissa aspekter - men grå hår? Jag såg ett idag och blev genast lite deprimerad. Drog bort det fastän jag vet att jag inte borde. Ska bekänna allt för min frisör när jag sitter i heta stolen vid nästa tillfälle. Bekänna färg för att få färg?

Kvalitet

Ok, mina boys sover. Men fasen vad det är gôtt att ha en altan att hänga på - också när man är ensam. Och tillräckligt varmt är det än. Jag och min mojito - kvalitetstid med mig själv. Hej.

Trollunge

Dags för lite bebisrapport.

Som bekant kanske är så kryper den lilla trollungen. Snabbt. Men idag något invalidiserad. Att bo i hus innebär en rad nya faror. Bland annat finns en stor härlig altan att krypa på. Det innebär stickor. Eller flisor, som man säger här i väst. Igår kväll upptäcktes en sticka som verkade göra ont. Den satt på ena knät. Vi fick inte ut den eftersom det kändes som barnmisshandel att fortsätta hålla fast en hysterisk son. Idag var så fru Visser till apoteket och handlade upp en arsenal av bedövningssalva, antiseptisk salva och bättre pincett. Efter lite opererande lyckades uppdraget med att avlägsna stickan. Så snart kan nog trollungen krypa normalt igen.

Annat nytt på bebishimlen är att ännu en tand spruckit fram. Nu en tand i övre käken. Den syns knappt, men den är allt där. Nu får vi bara hoppas att vår lilla prinskorv får kläm på det där med tandborstning.

Han pratar en del också. Synd bara att vi fick ett barn som programmerades med fel språk. För vi förstår ingenting. Vi frågar dagligen om han inte har en ordbok så vi kanske kunde översätta något av allt han hasplar ur sig. Men icke. Väntar spänt på att en uppgradering av hans språkmjukvara ska installeras.

För övrigt har han varit ganska trött de senaste dagarna. Men vaknar ändå väldigt tidigt. Så nu är det dags för den här mamman att checka ut. Jag verkar ha fått morgonpasset på min lott. På de flesta av mina lotter, för att vara ärlig...

Då var det dags

Jag måste nog säga, att nu är det sommar på riktigt. Dags för årets första islatte. Hemmagjord såklart.

I tid

Jag tycker mig känna igen ett mönster. Ett mönster som gör min lutherska själ upprörd. Fru Visser är en vän av ordning. Tid är något som är viktigt och att hålla tiden är en dygd. Sen kom bebis. Tid är fortfarande viktigt och dyrbart, men det där med att hålla tiden...

Den här mamman har helt enkelt fått lära sig att bestämda tider inte alltid kan hållas. Och det är regel snarare än undantag att när vi har en tid att hålla, bebis och jag, så passar bebis på att lägga om rutinerna just den dagen. Så att ingenting riktigt blir som man tänkt.

Men vad gör det om hundra år?

Idag tar vi bussen till Hisinge Island för att hälsa på semsterfirar-H. Mys. Men vi blir ju sena. Såklart.

Uppstart

Alltså. Det känns som höst. Trodde vi hade en deal nu, att det skulle få vara somrigt. Nehej. Så då startar jag väl dagen med chai. Känns ju höst det med.

Hålltider

Jag tror nästan detta varit veckan för onödiga och värdelösa möten. Började med att bilen skulle kollas av i tisdags, ett litet foto som försäkringsbolaget vill ha. Och det kan man ju inte ta själv. Nej, det måste verkstadsgubben göra. Så var hela den förmiddagen förstörd. För ett fotos skull. Eftermiddagen bestod av ytterligare ett värdelöst möte. På arbetsförmedlingen. Detta blir min tredje sommar av arbetslöshet och de reviderar aldrig den där värdelösa handlingsplanen så jag förstår inte varför det inte kan räcka med ett telefonsamtal? Dessutom har jag ju löfte om jobb...

Idag hade vi ytterligare en tid att passa som gjorde att förmiddagen gick i kras. Det var dags att följa upp bebis eksem. En snabb kontroll och ett recept senare var vi klara. Det gick på fem röda.

Tur då att resten av dagen räddades med trevligheter! Rytmik. Fika. Korvgrillning. Och sol! Det är bra tur att det där utlovade regnet bara regnar nattetid.

Imorgon tar vi tåget norrut för på fredag tar minstingen studenten. Hurra!

Djupt tänk

Fundering: varför ska allt svenskt kvinnfolk niga när de hälsar på någon ny eller får något av någon de inte känner? Det ser för det mesta bara fånigt ut.

Borta bra men hemma bäst

Jag är med i en bokklubb. Igår hade vi vårt första möte. Minst av allt pratade vi nog bok, men det var en finfin kväll. God mat, mycket rödvin och massor av prat om livet och kärleken. Nästa gång tar jag över stafettpinnen.

Sent hemma hittade jag mina två fina pojkar sovandes i sängen. Det är himla skönt (och viktigt) att få han en kväll med tjejerna ibland. Och det är helt fantastiskt att komma hem till min lilla familj igen.

Insikt

Dagens insikt: åtta månader går sjukt snabbt.

På fredag är vår bebis åtta månader. Höll i en fyradagars idag och fattade knappt att det var sant, att bebis någonsin varit så liten. Det kändes som att bebis inte var en bebis längre. Kan vi pausa nu?

Det går fort nu

Det har varit glest bland bokstäverna den senaste veckan. Men det blir liksom så när man håller på och gör bebis till en riktig roadtrotter. Men ett gäng betraktelser tycker jag nog att jag får slänga ur mig.

1. Min mobil är skit. Köp inte ZTE.
   




2. Jag längtar efter mitt hus.
   




3. Mäklare är dyra.
   




4. En bebis som bara skrattar är ganska svår att lägga för natten.
   




5. Jag längtar efter mitt hus.

Sådär ja.


Efter en ganska lyckad tågresa igår befinner bebis och jag oss i den gamla hemstaden. Har hängt hos familjen L idag. Bebis blev mäkta imponerad av jämnårige J som redan kryper. Så till en grad imponerad att han ägnade hela kvällen åt att krypträna. Han är nu inte bara en rullare av rang. Han fullkomligt kastar sig omkring och gapskrattar samtidigt. Det går fort nu.

Herr Visser har dealat med vår mäklare. Stylingtips på måndag, fotografering på tisdag (Hjälp, hur hinner jag!? Någon frivillig som kan vara barnvakt!?) och ut på hemnet på torsdag. Det går fort nu.

Rullgardin rocks

Rullgardiner är en fiffig uppfinning. Har börjat använda dem nu när det är så ljust ute. Har aldrig gjort det innan, men nu är det för bebis skull. De skyddar mot fullmåne också, har jag upptäckt. Jag somnade, inte galet sent heller. Och nu sover bebis en megalur med rullgardinen fortfarande neddragen. Bara väntar på att han ska vakna vilken sekund som helst så jag kan mata snabeldraken. Sen ska vi ut i solen!

Mässbetraktelser

Jag tror alltid att jag ska tycka att det är så himla kul att gå på mässa. Jag går på bokmässan, passion för mat-mässan, någon gång på TUR-mässan, en annan gång på hem & villa-mässan. När det begav sig var jag på bröllopsmässa också. Idag var familjen Visser på baby- och barnmässan. Men jag blir nästan alltid på dåligt humör. Det är trångt, varmt och knäppt folk som ställer sig i vägen hela tiden. Idag var nästan värst av allt, eftersom ALLA hade en barnvagn att skjuta framför sig. Snacka om trafikstockning.

Ikväll ska vi hem till M och prata påsk. Hur fel tidsmässigt det än känns just nu så ska vi till fjälls på torsdag. Men det ska bli mysigt! Eftersom jag själv inte är någon skidfantast så ska jag mysa med bebis och sköta markservicen i stugan. Känns helt ok. Dessutom får vi ganska mycket sällskap av H så då känns det ännu bättre.

För övrigt har bebis börjat försöka ställa sig på alla fyra. Märk väl, försöka. Det går sådär. Men krypning vankas alltså, även om det säkert tar tid. Han rullar ju en hel del nu, dessutom snurrar han, så han kan ju redan ta sig fram för egen maskin.

Lottovinst, tack

Å maj gadd. Fina huset vi tittade på i helgen var uppenbarligen populärt. Nyfiken som jag är måste jag titta när budgivningen läggs upp på nätet. De som budger spelar vi verkligen inte i samma liga som. 14 budgivare och galet många bud har lagts. Huset att stigit en miljon från utgångspriset. 1 000 000. En etta och sex nollor. Var det ett äckligt lockpris eller var huset bättre än vi fattade? Hej då, radhus.

Herr Vissers kommentar: vi köper en trisslott imorgon.

Pyttsan!

Tittar på En unge i minuten, som vanligt en måndagskväll. Citat:

"Det är ju väldigt ovanligt att man är öppen åtta centimeter när man kommer in. Men hon är ju omföderska, så atte..."

"Hon använder ju bara lustgasen, inget annat smärtstillande."

Pyttsan. Jag var öppen nio. Förstföderska. Inga hjälpmedel alls. Skryt och pretto, jag vet. Men det funkade för mig. Men nästa gång ska jag ha smärtstillande minsann. Om det hinns med.

Music, baby

Vi har fredags-"myst" till Så ska det låta. Och insett att bebis gillar musik! Han liksom rockar loss, på sitt eget vis såklart. Han försöker sjunga och klappa händerna, även om det inte är med någon större framgång. Favoriterna tycks vara religiösa hits.

Veckans fika

Ok. Jag är bra på att fika. Men den här veckan som gått har jag nog varit fikornas vecka över andra. Tror bebis och jag fikat med sällskap i stort sett varje dag. Har till och med lyxat till frukostarna nu i helgen (fast det gör vi ofta på helgen, herr Visser och jag) och fått härlig cafékänsla på morgonen.

Världens bästa bebisfikare.

Bebis har också lärt sig att fika. Han fikar på både majskrokar och smörgåsrån. Men majskrokar är ju bäst. Numer ingår de i skötväskans standardsortiment.

Veckans insikter:

1. Vi behöver inte gå till samma bebisfik varje gång vi ska fika på stan. Glädjebubblan är ett mycket bra alternativ till Green & Rum.
   
   
2. Morotskaka må vara väldigt 90-tal. Men det är gott. Speciellt egengjord. Sugna bör skynda sig innan gårdagens äts upp.
   
   
3. Jag älskar frukost. Helgtid förtjänar man en extra lyxig frukost.
   
   
4. Bebis älskar majskrokar. Majskrokar är sjukt kladdigt och klistrigt.
   
   
5. Att åka på husvisning med låga förväntningar är bra. Man blir positivt överraskad. Herr Visser blev lite kär i dagens objekt.

Dagens lyxtillbehör till frukosten - turkisk yoghurt
med honungsrostade havregryn och hasselnötter.
(Jo, jag rostade själv i morse.)

En kväll på centralen

Här sitter jag på stans bästa fjortishäng. Såhär dags kan man festa till det med kungliga burgare eller pressbyråkaffe. Känner verkligen att detta är the place to be en fredagkväll strax efter elva. Snart kommer finbesöket så jag kan brumma hem med dem i Golfen.

Det var det tåget det

Satans Järnvägar. Det är väl det SJ står för? Det känns som att var och varannan gång jag bokar en tågresa så ställer de in ett tåg jag skulle åkt med. Sist var det så. Och idag fick jag ett sms om att samma sak gäller på tågresan som jag bokat till april. Jag har nog aldrig lyckats åka med de där "snabba" IC-tågen. Det är dem som ställs in. Så nu måste jag ringa de fantastiska människorna på kundtjänst igen och boka om min och bebis resa. Ska vi slå vad om att vi får plats på långsamtåget upp till Stockholm? För det är ju så kul att åka tåg med bebis i fem timmar.

Feminist javisst?

Okej, jag erkänner. Jag är oftast bara jämställd när det passar mig. Den här veckan har jag t ex inte varit särskilt jämställd när

1. skötbordet blev skevt och behövdes skruvas till
2. banken behövdes kontaktas för att vi ska få det där jäkla lånelöftet
3. det blev halvt om halvt stopp i avloppet i duschen

Då är det ganska (läs väldigt) skönt att ha en man i sin närhet, som fixar biffen. Herr Visser är ljuvlig som plockar fram verktygen och skruvar till skötbordet, pratar med banken och låter supersmart när han ställer alla de rätta frågorna, står och pumpar med avloppsjucken (hur skumt låter inte det?) och får loss den där äckliga slemproppen i avloppet. Min man är bäst, helt enkelt. Puss.